Grejen med Pelle Larsson är att han säger det rakt ut. Här på MassaSport har vi sett debutner som varit spända, men jag kan inte minnas att någon uttryckt det så ärligt: rädd för att göra i byxorna inför sin första NBA-start!
Allt jag kunde tänka på var: ”Skit inte ner dig”, säger han i Sommar i P1. Det blev rubriker och folk skrattade, men lyssna: det där säger något om pressen i världens bästa liga. Att få en start i NBA är en milstolpe. Det är LeBron-ögonblicket för en ny spelare, fast utan garanterad succé, och det gör att nerverna hoppar upp i halsen på vem som helst.
Nervositet, press och en start som var... sisådär
Starten var inte katastrof. Den var inte heller ett genombrott. Den var sisådär. Han gjorde sina minuter, han försökte göra rätt, han brände en chans och gjorde en smart retur, och i slutändan var det okej. Vi pratar om en spelare som precis fått förtroendet att börja en match i NBA och som under pressen tänkte på det mest grundläggande av alla mänskliga rädslor, och det är helt otroligt hur normalt det låter när man säger det högt.
Grejen är att vi gärna romantiserar debuter. Vi pratar om hur spelare som får chansen ska explodera direkt. Men verkligheten är ofta en annan. Larsson visar det. Han bjuder på en bild av nervositet som vi sällan får se i sportjournalistikens polerade pressutskick, och det är befriande.
Sommar i P1 gav honom tid att prata. Det gör skillnad att höra samma människa som vi såg på planen när han var skakig, och plötsligt blir det klart att det vi kallar ”stjärnögonblick” ofta börjar med en lång rad små, väldigt mänskliga tankar.
Vi har sett nervösa debuter förut. Vi har hört folk säga ”det var bara nerver” efteråt. Men att någon säger det om att bokstavligen vara rädd för att skita på sig — det skär igenom och får oss att känna med honom, och att vilja heja lite mer än innan...