Var tredje slag drog åt vänster under torsdagen i Southport när vinden spelade spratt. Vänstermissarna kom tillbaka och gjorde spelet svajigt. Det såg krångligt ut på banan. Det var svårtspelat.
På kvällen tog Åberg och coach Hans Larsson rangen. De jobbade långa pass. De plockade bort små rörelser och hittade tempo. Han hittade trygghet. Trygghet i det långa spelet. Förresten, det var ju kvällspasset som gjorde skillnaden, som jag nästan glömde att nämna.
Fredagsmorgonen blev lugnare. Mindre vind gav klarare lägen. Åberg kom ut med mer kontroll. Han slog längre och rakare. Asså, han blir världsstjärna. Okej men det är en snabb justering som visar något större.
Hans förmåga att snabbt anpassa sig och ta tillbaka kontrollen säger mycket om hans potential. Det här var inte bara en bra dag. Det kändes mer som en påminnelse om vad han kan göra när allt sitter. Men matchen ligger fortfarande framför honom.