Jag säger det rakt: Jack Campbells beslut att sluta visar hur hård verkligheten är för NHL-målvakter. De når drömmen, men drömmen äter dem ändå (jag vet, det låter dramatiskt men det är vad jag såg i hans video).
Campbell meddelade sitt beslut via en video på Instagram. Han säger själv: – Jag växte upp med en dröm, och det var att spela i NHL. Jag hade turen att få uppfylla den, säger Campbell. Och där sitter allt: lyckan och slitningen i samma mening.
Det är hårt.
Pressen bakom masken
Jag såg videon på Instagram, och jag tänker inte gråta över en karriär — eller jo, kanske lite. Han pratar om drömmen. Han tackar. Han ser trött ut. Det räcker för mig.
Att lägga av från NHL är ett stort steg. För fansen är det slut. För spelaren är det början på något annat. För målvakten betyder det ofta att ha burit en osynlig börda i åratal. Jag misstänker att det inte bara handlar om kropp utan om huvud, om sömnlösa nätter före avgörande matcher, om att känna att varje misstag blir så stort att
Att han valde nu, efter att ha uppfyllt sin dröm, säger mer än någon siffra.