Det luktade svett och varm plast i arenan när Leo Carlsson gled ut för sin första slutspelsmatch. Publiken sjöng inte än. Han var bara en av dem som stod på isen. Men han såg inte ut som en som skulle försvinna i mängden.
Debutkväll
Jag såg honom spela. En snabb diagonalpassning i första perioden. En hård backcheck i tredje. Det var små saker. De landade ändå.
Efteråt sa han lugnt: "Det kommer bli coolt," till Hockeynews innan matcherna började, om att spela inför hemmafansen. Jag tror honom.
Vad det betyder för serien
Edmonton räddade en vändning i slutminuterna i första mötet. Anaheim svarade direkt och gjorde sex mål i match två. Serien är tight. Favoritskapet ligger på Oilers, men pressen hamnar där favoriten står, inte där den störste talangen står.
Min magkänsla säger att Carlsson kommer bli avgörande.
Om du vill ha en konkret följd så är den enkel: om en ung spelare som knappt hunnit bli känd i NHL nu tar ansvar i offensiva zonen och jobbar hem i egen zon, så tvingar det motståndaren att tänka annorlunda; och när motståndaren tänker annorlunda öppnar det ytor för spelare som Connor McDavid och Leon Draisaitl, vilket i sin tur kan förändra hur Anaheim bygger sina byten, hur de byter matchtempo och hur de värderar varje puck i slottet inför matcherna i The Pond.
I The Pond
Nästa match spelas i södra Kalifornien. The Pond är Ducks hemmaplan. Oilers är favoriter inför de två kommande matcherna. Pressen ligger på dem. Inte på Leo Carlsson.
Jag såg början. Jag ska vara rak: jag är nyfiken mer än säker. Men jag kommer tillbaka till samma scen i huvudet; arenan, doften, den där passningen. Den sitter kvar.