Munkedals Ridklubb står på kanten. Utan fler hästar kan unga snart inte rida här längre. Jag ser det som ett konkret hot mot en plats som ger tusen små vinster varje vecka.
Vad som händer nu
Ungdomssektionen gick till tidningen Bohuslänningen. De skrev ett upprop till kommunpolitikerna. ”För oss är ridklubben mycket mer än en fritidsaktivitet – den är en plats för gemenskap, utveckling och glädje.” Det är inte tomma ord. Det är vardag för de som sitter i stallet och borstar, släpper ut och drömmer.
Det är akut.
Vad politiker kan göra
Jag tycker politiker måste agera. De kan stödja köp, subventionera stallplatser eller hjälpa till med samarbeten. Tillgång till hästar är avgörande för att hålla igång verksamheten. Ungdomarna var tydliga: ”Men utan fler hästar riskerar både nuvarande och framtida ryttare att förlora möjligheten att rida i Munkedal.”
Förresten, jag glömde nästan säga att detta handlar om mer än sport. Det är social träning, ansvarstagande och trygghet för unga som annars inte hittar samma mötesplatser.
Om inte politiker agerar snabbt för att säkra fler hästar riskerar Munkedals Ridklubb att förlora sin unika roll som en trygg och utvecklande mötesplats för unga ryttare. Och då...