Slutsatsen först
Japan borde ha fått straff två gånger i första halvlek. Det konstaterar jag. Det konstaterar också SVT:s expert Bojan Djordjic, som ganska rakt säger: "VAR-rummet kanske är på semester." Jag håller med... fast med en liten reservation – jag satt inte i VAR-rummet och ser inte alltid allt som teknikerna ser.
Vad hände på planen
Grejen med de där situationerna är enkel. Först, ungefär 18:e minuten, en insparksduell i straffområdet där en tunisier kliver igenom Japans anfallare med handen strax vid bollen. Domaren vinkar inte. Jag såg hur japanska spelare och läktare exploderade. Andra gången, runt 34:e, en tackling som tar bort en klar målchans och som borde ha plockats upp för granskning men som knappast fick nåd från VAR-rummet. Matchen slutade 4–0 för Japan, men dom kunde haft både 1–0 och 2–0 via straffar tidigare, och det förändrar matchens rytm.
Vad det säger om VAR
Om du frågar mig så visar det här att tekniken levererar ojämnt. Ibland känns VAR som en GPS som helt plötsligt pekar rakt in i sjön — och då vet man inte om man ska skratta eller bli förbannad. Visst, VAR var tänkt att ta bort spekulationer. Men när SVT:s analys pekar ut två tydliga fall och rummet ändå inte tar klivet in så blir förtroendet naggat. Det är helt otroligt att en teknik som ska vara avgörande fortfarande lämnar så mycket rum för frågor...!
Jag spelar på min Division 2-klubb i mitt huvud ibland när sådant här händer, och jag kan säga det rakt: det svider när rättvisa inte känns nära, även om matchen i resultatlista slutade tydligt till Japans fördel.
