Drygt 20 minuter – så länge spelade Matthys i sin debut när AIK slog GAIS med 2–0.
Jag såg honom ta emot bollen, vända och skapa ytor direkt. Han kom in och satte press direkt – och plötsligt såg hela laget annorlunda ut. Det var kort men effektivt. Norra stå sjöng hans namn. Publiken älskade det.
Han var lugn på boll, vann dueller och höll tempot i omställningarna. Han skapade mer än vad minuterna ger sken av – 26 bolltoucher i boxen vore överdrivet men han syntes där det räknas. Jag kan ha fel, men jag tycker att AIK hittat något genuint.
Han som gjorde allt rätt.
En debut är en milstolpe. Den här känns som början på något, inte bara en kväll i vårsolen utan en spelare som kan växa in i A-laget och stanna kvar...
