Anna Nordqvist påminde alla om att hon fortfarande hör hemma i toppen. Hon gjorde det utan drama. Hon gjorde det tyst.
Hon avslutade med en bogeyfri 66-rond, fem under par den dagen. Anna hade en bogeyfri 66-rond (-5) i sista rundan, och det var inte dåligt gjorde hon. Siffrorna säger delad sjundeplats på −13. Sex slag bakom Haeran Ryu, som vann sin andra raka major.
Det var hennes första topp tio på tre år. Tre år utan topp tio — slut på det. Publiken märkte det inte alltid, men hon avslutade sista nio på 31 slag och plockade en birdie på 17:e hålet klockan 16:12. Ett väldigt specifikt klockslag att lägga på minnet, men där stod det.
Vad det betyder
Det betyder inte att allt är löst. Det betyder att hon kan slå ut och leverera när det gäller. Hon behöver inte vinna varje vecka men hon kan gå runt banan utan bogey i en major. Det räcker långt för någon som ska leda laget i Solheim Cup.
Som Solheim Cup-kapten är förväntningarna annorlunda. Hon har ansvar för Europa, men hon visar också att hon kan bidra med spel i högt tempo. Det är praktiskt; hon behöver trovärdighet vid tee och i omklädningsrummet. Det här hjälper henne där.
Det är lätt att säga comeback efter en enda vecka. Men det är också lätt att se en avslutning som den här och förstå att formen finns där igen. Hon gick bogeyfritt i sista rundan. Hon slutade sjua på 13 under par, vilket inte är dåligt blev det.
Anna påminde alla om att hon fortfarande hör hemma i toppen. Det låter som ett påstående, och det är det. Hon visade det på banan och någonstans mellan nio hål och klockslaget 16:12 finns det en påminnelse om varför.
