Jag stod vid 18:e green
Jag stod vid 18:e green på Memorial Park och såg vinnarens steg mot vattnet. Folk jublade som vanligt. Men dammen fanns inte där. I stället fanns en ny pool, 4,5 gånger 7,5 meter, drygt 1,3 meter djup. Det kändes som samma ritual men i en annan kostym, och jag tror inte det är helt okej.
Ny teknik istället för gammal vana
Tidigare har segerdoppet varit i en naturlig damm vid banan. Nu är det en uppbyggd vattenlösning, betydligt mindre än den gamla dammen. Det är praktiskt. Det är också sterilare. Jag förstår varför arrangörer vill kontrollera vattnet, men det tar bort något fritt ur scenen, åtminstone för mig.
Det är en förändring jag ogillar, åtminstone till en början.
Vad det gör med traditionen
Chevron Championship är första majoren i damernas säsong. Segerdoppet är en av tävlingens gamla ritualer. När du byter ut dammen mot en pool förändrar du ritualens känsla. Du kan säga att det är en teknisk detalj. Men ritualer lever i små saker: ytan, lukten, hur ljudet dämpas av växter. En pool har kanter. Den sätter gränser.
Jag såg vinnaren hoppa i den nya poolen och folket gjorde som de alltid gör. Det var rätt som det var. Och ändå kändes det annorlunda.
Det är möjligt att man vänjer sig. Det är också möjligt att man inte gör det.
Jag stod där i början, såg henne kliva ner i vattnet och insåg att dammen var borta.
