Jag är ärligt förvånad — någon hade sagt till mig att Grand Slam-titlar gav immunitet mot tidiga uttåg. Mirra Andrejeva vann Franska öppna för mindre än en månad sedan. Hon kom till Wimbledon med en titel i bagaget. Sen förlorade hon i andra omgången mot Barbora Krejčíková. – Det känns tufft, säger en känslosam Andrejeva.
Min magkänsla säger att det här sitter kvar längre än vi tror.
Gräs är inte lera
Franska öppna spelas på grus. Wimbledon spelas på gräs. Poängen är enkel — underlaget ändrar allt. Hon inte vann. Jag kan ha fel, men en titel på grus köper inte automatiskt poäng på gräs. Matchtempo, studs, skärpa i serven — allt spelar in. En tidig förlust efter en stor titel påverkar självförtroendet. Det lär kännas särskilt när du just blivit hyllad.
Det här säger mer om tennissäsongen än om Mirra personligen — eller? Och apropå publiken så reagerade folk olika, vissa applåderade, andra såg förvånade ut. Jag såg matchen och kände mig…
Det är kort sagt en påminnelse om att framgång är flyktig — och att vi tar det för givet när vi borde titta närmare på detaljerna, på hur snabbt allt kan svänga och vad Andrejeva måste göra nästa gång för att
