2022 var ett år av nya karriärframgångar för Keegan Swenson. Mountainbikeproffset har vunnit amerikanska nationella titlar i crosscountry- och short track XC-discipliner, inklusive alla tre nivåerna i crosscountry som junior, U23 och elitförare.
Han har vunnit Leadville Trail 100 MTB två gånger, Telluride 100, Breckenridge Epic och Pikes Peak Apex. Och han har den snabbaste tiden i 100-mile White Rim Trail i Moab, Utah, där han genomförde åkturen på under fem och en halv timme. Vad mer behövde han bevisa i år? Tydligen en hel del.
”Det här året har varit många första gånger. Du vet, jag gjorde ett 24-timmars solo, jag gjorde Road Worlds, Unbound”, berättade Swenson för Cyclingnews som den nykrönta mästaren i Life Time Grand Prix offroad-serien. ”Ärligt talat vet jag ännu inte vad nästa år kommer att föra med sig, kanske några nya saker.”
Hans stora premiärer under året inkluderade en inbjudan i sista minuten att ansluta sig till Team USA vid UCI:s väg-VM i Australien, där han var den näst bästa amerikanska slutplaceraren, efter tävlingsvinnaren Remco Evenepoel (Belgien) med 6:20, på 73:e plats. Den bästa amerikanska cyklisten var Neilson Powless, 18:e totalt.
”Road Worlds var en fantastisk upplevelse. Jag tror att jag lärde mig en hel del där. Och det var helt galet”, minns han om det 266,9 km långa vägloppet för män.
”Det var en så annorlunda tävlingsstil än vad jag någonsin har gjort. Jag har bara kört små typer av inhemska väglopp. Så att tävla på en så stor etapp var ganska häftigt. Det var en fantastisk tid och jag skulle göra om det igen om jag hade möjlighet.”
Bedriften i Old Pueblo Race satte tonen för hans kondition under resten av året. Vid sitt första framträdande där klarade han 540 km med 4 832 meter stigning för det nuvarande 24-timmarsrekordet.
Hans åk på Unbound Gravel 200 hamnade i hans kalender som det andra stoppet i Life Time Grand Prix-serien. Han kom tvåa i Unbound, men tog toppoäng som den bästa Grand Prix-åkaren i tävlingen.
Han säkrade matematiskt sin seger i Chequamegon och använde Big Sugar som ett segervarv. Totalt sett var Swenson den bästa manliga slutföraren vid fyra av tävlingarna i Life Time Grand Prix och hade aldrig ett lopp som slutade utanför topp fyra. Kontantpriset på 25 000 dollar var den största check han någonsin fått för en totalseger.
Det finns inte mycket ”nya saker” som Swenson kan göra på två hjul.
”Ja, jag hade den låst när jag gick in i dag. Så det fanns ingen press. De senaste veckorna har jag varit relativt lugn, vi måste bara avsluta, eller bara rulla över startlinjen idag. Och det är gjort”, sade Swenson strax innan han tog emot förstapriset från Life Time, som gav totalt 250 000 dollar som delades mellan de tio bästa kvinnorna och de tio bästa männen.
”Men du vet, jag tävlade för att vinna. Och jag ville bara tävla och göra det svårt idag. Det var en bra tid. Det var häftigt.”
Grus
Det var kanske första gången Swenson körde Big Sugar Gravel, men inte första gången i Bentonville. Hans senaste besök i nordvästra Arkansas var på OZ Trails Off-Road, med en seger i terrängendurotävlingen efter en otäck krasch som resulterade i ett brutet ben i handen, en avbruten tand och ett gnissel i läppen. På sociala medier hänvisade han till denna nära katastrof på en våt bro som ”ett av mina favoritögonblick i min karriär”.
Den här gången i Arkansas, på sin gruscykel med Santa Cruz dropbars, mötte han ett stjärnigt, multidisciplinärt tävlingsfält av utmanare och en kraftig vind. Han ingick i en utvald grupp av sex cyklister med 20 mil kvar att köra i den 104 mil långa Big Sugar Gravel, som inkluderade vägspecialister som blivit grusgrävare Alex Howes (EF Education-EasyPost), Nicholas Roche (Team DSM), Alexey Vermeulen (Jukebox), Adam Roberge (Jukebox) och 2019 års nationella mästare i XC-maraton, Russell Finsterwald. Det var Finsterwald som satte in en överraskande attack med en kilometer kvar till loppet och tog hem segern, före sin vän Swenson.
”Det var inte mycket taktik, jag gick bara ganska mycket på full gas från början. Och Russell [Finsterwald] och några andra hade samma inställning. Så det fungerade”, berättade Swenson för Cyclingnews efter loppet.
”Russell och jag körde banan i förväg i tisdags, och jag körde onsdag och torsdag. Det är en ganska unik bana i den bemärkelsen att det finns många korta, hårda klättringar, och underlaget var riktigt löst och typ utblåst bara supertorrt. Så jag trodde att det skulle bli ett unikt lopp. Det fanns drafting, men det var inte som om vägtaktik var en stor del av det här loppet.”
I och med segern avancerade Finsterwald två platser i Grand Prix-tabellen, från femte till tredje plats totalt. Vermeulen blev fyra på Big Sugar och höll sig kvar på andra plats totalt i serien.
”Jag älskar verkligen grus bara för att det är en slags ny grej för mig. Jag älskar blandningen av taktik, kondition och färdigheter som spelar in i grus. Det är liksom en trevlig hybrid av väg- och mountainbike”, säger Heber City-åkaren från Utah.
”Jag älskar taktiska mountainbiketävlingar, och de flesta gruslopp är ganska taktiska och kräver lite tänkande och lite strategi. Så jag uppskattar verkligen det. Och jag älskar den aspekten av grus.”